Sök
  • Peter M. Eronson

Peter Eronsons & Double Bastards julkalender - Lucka 19-24


Lucka nr 19: Grebbestad Lunator

Peter Eronson & Double Bastard har tillsammans tagit fram en lista på de 24 öl som var varit de viktigaste och mest inflytelserika ölen i den moderna svenska ölrevolutionen. Se definition och avgränsning längst ned. ---- Idag lyfter vi på hatten för Grebbestad Lunator som är ett klassiskt öl av flera skäl. Det blev mycket snack om ölet när det kom och vi vågar påstå att detta var Sveriges första ”event-/storytelling”-öl och ett av de tidiga årgångsölen. Ölet bryggs nämligen en gång om året och alltid på natten vid årets första fullmåne, därav namnet Lunator.

Robert Bush är en kul ölpersonlighet och en av de tidiga hembryggarprofilerna i Sverige med bland annat titeln svensk mästare i hembryggd öl 1996 på meritlistan. Han hade sitt första bryggarjobb på Grebbestads Bryggeri, här berättar han om sin skapelse Lunator: -”I den första vågen av småbryggerier, var vi 5-10? st, var Lunator en öl som stack ut på så sätt att de flesta andra bryggde ales, medan en välbryggd och typriktig dubbelbock saknades. På den tiden, i början av 2000-talet var Lunator den enda ölen i sitt slag. Den första batchen av ölet bryggdes i köket hemma i Eskilstuna 1994. När jag sedan började på Grebbestad 1998 tjatade jag mig till att få brygga den i full skala, och första brygden där kom 1999. Då var den på 8,1% men året efter drog jag ner den till 7,9%”.

Ölet stack också ut genom sitt tillverkningssätt - att det var en dubbelbock av tysk typ och att det bryggdes med, en i Sverige, ovanlig bryggteknik. Ölet var nämligen dekoktionsmäskad och detta på ett vackert gammalt centraleuropeiskt bryggverk. Dekoktionsmäskning var, och är fortfarande, en mycket ovanlig teknik i Sverige. Det är en traditionell metod som går ut på att man höjer temperaturen i mäsken genom så kallade dekoktioner. Det innebär att en del av mäsken tas ut ur mäskkärlet och värms upp till kokpunkten och kokas för att sedan återföras till huvudmäsken.

Grebbestad har fortsatt göra ölet en gång per år, vid årets första fullmåne. Det är ett öl som kan utvecklas fint med ett par års lagring, något som många tidigt tog fasta på och la ner ölet i källaren. Vid denna tidpunkt var det bara Lunator, Carnegie Porter och Falcon Gammebrygd som hade en tydlig lagringsimage av de svenska ölen.

Lunator fick en liten nytändning på En Öl & Whiskymässa i Göteborg 2018 då bryggeriet släppte ett fat av en Eisbock-version av Lunator, ett öl som togs emot väl. Vi hoppas att få se en isad version igen.

--------- Avgränsning & Definition: Listan visar de 24 öl som kan räknas som moderna svenska klassiker. För att uppnå detta ska ölet ha varit först, banbrytande eller influerat professionella bryggare, hembryggare eller ölintresserade i sådan utsträckning att de påverkat trender, utveckling och vad som bryggs och dricks i vårt land. Det är INTE en lista över våra favoritöl, de högst rankade ölen eller de öl som säljer mest. Alla öl finns inte ens i produktion längre. Max två öl från varje bryggeri får vara med, även fantombryggerier med produktion utomlands får vara med. Tidsperioden är från mitten av 90-talet fram till 2016 (ett öl måste ”prestera” minst ett par år för att kunna kvala in på listan).

Lucka nr 20: Gamla Stans Färsköl

Peter Eronson & Double Bastard har tillsammans tagit fram en lista på de 24 öl som var varit de viktigaste och mest inflytelserika ölen i den moderna svenska ölrevolutionen. Se definition och avgränsning längst ned.

----

Dagens öl är vårt ”politiska” val och kanske inget som valts för att folk ramlade av stolen när de drack det, MEN det är ett centralt öl i den svenska ölrevolutionen. Ölet och bryggeriet både inspirerade andra bryggerier och väckte mycket debatt och politiska diskussioner.

I 90-talets Sverige var det förbjudet att sälja/servera öl i samma lokal som ölet bryggdes. Följden blev att det var olagligt att driva bryggpub i landet. Detta gjorde att finansmannen Jan Stenbeck såklart ville utmana den rådande situationen, en av hans stora drivkrafter var att riva ner monopol och få bort regleringar. Stenbeck drev frågan och bidrog till att få förbudet hävt. Därefter startade han Sveriges första bryggpub - Gamla Stans Bryggeri i Tullhus 2 i Stockholm. I lokalen placerades ett vackert och klassiskt bryggverk av märket Kaspar-Schultz. Ryktet om bryggeriet spred sig och etableringen gjorde det också möjligt för bryggpuben Bredaryds Wärdshus att öppna något år senare.

En annan sak som stack ut med Gamla Stans Färsköl var att ölet var grumligt. Detta kanske låter komiskt idag då var och varannan öl är hazy. Men man måste komma ihåg att decennierna innan 1995 var all öl svensk öl filtrerad och kristallklar. Därför blev Gamla Stans Färsköl banbrytande när det kom. Gamla Stans bryggeri etablerade begreppet ”Färsköl” - ett begrepp som än idag spökar med missuppfattningar i stil med ”jag gillar inte öltypen färsköl”. Begreppet från början var ”grönöl” men i kommersiell mening innebär det att ölet är opastöriserat och ofiltrerat, det är således ingen ölstil.

Gamla Stans Färsköl inspirerade bland annat Gamlestadens Färsköl i Göteborg och Ysta Färsköl. Plötsligt var det flera bryggeriet som bryggde ”färsköl”. Begreppet ”färsköl” fick delvis ett lite skamfilat rykte (pga att kvalitet inte alltid var på topp) och används inte särskilt ofta längre..

Ölgurun Jan-Erik ”Janko” Svensson var själv huvudperson i en infofilm om öl som Gamla Stan spelade in. Han minns ölet såhär: -”På den tiden, innan allt var hazy, så pratade vi mycket om att beska och fräschör fastnade i filtrering och pastörisering. Gamla Stans färsköl utmärkte sig genom att vara fräscht och enkelt. Ölet var ju helt okej, hade kallats Kellerbier idag”.

Gamla Stans Bryggeri kom att bli emotionellt mycket viktigt för Stenbeck. Det var hans hjärtebarn och han stöttade det länge trots att bryggeriet gick med förlust. Jan Stenbeck gick bort 2002 och året efter lades verksamheten ner efter 45 miljoner i förluster. Det fanns inte längre någon som försvarade satsningen. Gamla Stans Bryggeri påverkade lagar och ölscenen och visst finns det något komiskt i att Jan Stenbeck lärde svensken att dricka grumlig öl. Så ni får tacka Stenbeck nästa gång ni dricker haze! 😂

----

Avgränsning & Definition:

Listan visar de 24 öl som kan räknas som moderna svenska klassiker. För att uppnå detta ska ölet ha varit först, banbrytande eller influerat professionella bryggare, hembryggare eller ölintresserade i sådan utsträckning att de påverkat trender, utveckling och vad som bryggs och dricks i vårt land. Det är INTE en lista över våra favoritöl, de högst rankade ölen eller de öl som säljer mest. Alla öl finns inte ens i produktion längre. Max två öl från varje bryggeri får vara med, även fantombryggerier med produktion utomlands får vara med. Tidsperioden är från mitten av 90-talet fram till 2016 (ett öl måste ”prestera” minst ett par år för att kunna kvala in på listan).




Lucka nr 21: Slottskällans Imperial Stout

Peter Eronson & Double Bastard har tillsammans tagit fram en lista på de 24 öl som var varit de viktigaste och mest inflytelserika ölen i den moderna svenska ölrevolutionen. Se definition och avgränsning längst ned. --------- I dag är det inget särskilt märkvärdigt att ett bryggeri släpper flera olika ölstilar, men när Slottskällans Bryggeri gjorde det i slutet av 90-talet var det en ögonöppnare för många. Bryggeriet var tidigt, nyfiket och modigt vilket de visade genom att släppa ölstilar som få, om ens något, svenskt bryggeri tidigare hade gjort - exempelvis dry stout, altbier, red ale och belgisk quadrupel.

Anledningen till att vi har valt att fokusera på Slottskällans Imperial Stout är för att det var en av Sveriges första imperial stouts när den kom i början av 2000-talet (2002 om vi minns rätt). Nils Oscars Bryggeri var före året innan men båda dessa skilde sig åt då Nils Oscars var karamellig medan Slottskällans var betydligt mer rostad. Denna hårt rostade variant av imperial stout var Slottskällans dock först med i Sverige och ölet kom att få många efterföljare.

Bryggeriet grundades av Hans Finell, Jonas H Andersson och Urban Nilsson 1997. Jonas är en av dem som driver den populära ölbloggen pilsner.nu. Han berättar vidare om varför de startade och hur deras imperial stout mottogs till: ”Hela tanken med Slottskällans Bryggeri när vi startade det, var att göra annorlunda och bra öl. Vi hade tidigt bestämt oss för att ta fram svenskproducerade produkter av ölsorter som inte producerades i Sverige på den tiden. Imperial Stout var en av dem och den stack ut mycket på den tiden på alla sätt och vis. Både i smak, utseende och alkoholhalt. Kommer ihåg att det var många som var livrädd för den och inte vågade prova för att den var på 9 %. När de väl smakade trodde de alltid att vi ljög om alkoholhalten för att ”den smakade ju ingen sprit.” Tack och lov har det flutit mycket öl genom svenska folkets strupar sedan dess, och synen på öl har förändrats.”

För många är Slottskällans Imperial Stout en genuin klassiker och det var också ett av de tidiga svenska ölen som hade årgångsmarkeringar på flaskan. Något som verkligen uppskattades av samlare och de som gillade att lagra öl. Slottskällans Imperial stout var allmänt känt som ett mycket lagringsbart öl och många ansåg att det bara blev bättre med tiden. Bryggeriet var även kända för sina tidiga etiketter så oftast var försedd med ett charmigt bildmotiv med ölhistoriska referenser.

Dessvärre gick Slottskällans i konkurs av olika anledningar 2003. Efter det tog Anders Slotte över och bryggeriet bytte namn till Gamla Slottskällans Bryggeri. Senare moderniserade logotypen och etiketterna och charmen försvann tyckte många. Så det kanske inte var en överraskning när de gamla etiketterna började dyka upp på Slottskällans flaskor igen i mitten av 2010-talet. De flesta sorter blev dock kvar när Slotte tog över, däribland deras imperial stout som fortsatt var lika populär och hade sin årgångsmarkering kvar.

År 2016 kom dock det än mer dystra beskedet att bryggeriet i Uppsala lades ner och produktionen flyttade till Västerås där den nya ägaren Coppersmith’s är belägen. I dag brygger Uppsala Brygghus i Slottskällans gamla lokaler och Slottskällans finns mest kvar som ett varumärke. Sedan flytten har det inte heller producerats någon mer imperial stout men det ryktas om att den ska börja bryggas igen.

En eloge till Slottskällans Bryggeri som var först med att introducera många klassiska östilar i Sverige och som därmed tidigt bidrog till det ökande ölintresset. Deras Imperial Stout är kronan på verket i deras ölgärning.

--------- Avgränsning & Definition: Listan visar de 24 öl som kan räknas som moderna svenska klassiker. För att uppnå detta ska ölet ha varit först, banbrytande eller influerat professionella bryggare, hembryggare eller ölintresserade i sådan utsträckning att de påverkat trender, utveckling och vad som bryggs och dricks i vårt land. Det är INTE en lista över våra favoritöl, de högst rankade ölen eller de öl som säljer mest. Alla öl finns inte ens i produktion längre. Max två öl från varje bryggeri får vara med, även fantombryggerier med produktion utomlands får vara med. Tidsperioden är från mitten av 90-talet fram till 2016 (ett öl måste ”prestera” minst ett par år för att kunna kvala in på listan).



Lucka nr 22: Stigbergets GBG Beer Week 2016

Peter Eronson & Double Bastard har tillsammans tagit fram en lista på de 24 öl som var varit de viktigaste och mest inflytelserika ölen i den moderna svenska ölrevolutionen. Se definition och avgränsning längst ned. --- I januari 2016 börjar Gbg Beer Week diskutera att släppa ett officiellt öl för veckan. Petur Olafsson, en av initiativtagarna till ölveckan berättar: ”vi satt och funderade på vilket bryggeri vi skulle fråga vilket var svårt då det fanns många bra. Men vi tyckte att Stigbergets började göra allt bättre öl och de kändes som sköna personer som delade vår gräsrotssyn på ölstaden Göteborg”.

Ölveckan närmade sig och det var kort om tid när Gbg Beer Week den 8:e februari skickar ett mail till Stigbergets Bryggeri och frågar om de vill göra det första officiella ölet för ett släpp drygt 2 månader senare. De svarar positivt och berättar om sin tanke ”Vilken bra idé! Det vore en stor ära för oss att brygga det första Gbg Beer week- ölet!!… Vi tänkte brygga en grumlig och kraftig IPA med mycket havre och vete och humla generöst med nelson och mosaic. Idén är att göra en riktigt ’dank’ IPA. Alltså tung dimmig och våt med anspelning på det göteborgska klimatet. Arbetsnamnet är Dankeborg. Men det kanske blir för skojigt. Vi väntar med att kalla den något”.

Resten är modern svensk ölhistoria och ölet kom att påverka IPA-ölutvecklingen i Sverige och det satte Stigbergets Bryggeri och Göteborg på den internationella ölkartan.

Ursprunget till New England IPA (Neipa) brukar härledas till början av 2010-talet och The Alchemist Heady Topper och populariserades sedan ytterligare av östkustbryggerier som Tree House, Hill Farmstead och Trillium. Till skillnad från den tidigare mer bittra, krispiga och klara västkust-ipan var neipan som stil mer fokuserad på en mjuk och rund profil med låg bitterhet och en extremt aromatisk och tropiskt ”juiciig” humleprofil och ett grumligt utseende. Egenskaper som man fick fram genom vattenbehandling, användandet av vete och havre, modern humle samt exceptionellt höga humlegivor vid kokslut och vid torrhumling.

Runt 2015 snackas det om ölstilen på bred front i USA. Olle Andersson, då bryggare på Stigbergets Bryggeri (nu O/O Brewing), hade läst om neipa men själv aldrig druckit originalen från Vermont och Massachusetts. Ändå ville han ge sig på stilen när Stigbergets fick frågan om Gbg Beer Week i februari 2016. I samma veva hade bryggeriet fått tag på riktigt bra humle och tyckte det skulle passa till just detta öl. Olle och Otto Asklid (nu Vega Bryggeri) satte igång att brygga en batch av ölet som de först bara trodde skulle bli en engångsbrygd. Men det kom att bli betydligt mer än en batch.

Gbg Beer Week 2016 blev en enorm succé och snackis och ölet nådde en 7:e plats på Ratebeers lista över världens bästa IPA. Ölet var ett startskott och inspirationskälla till en enorm våg av Neipa från svenska bryggerier och hembryggare, en våg som i skrivande stund är större än någonsin. Det som först bara var tänkt som en fatlansering i Göteborg blev senare en Systembolagslansering och ölet fortsatte bryggas under 2016 och i början av 2017. Men då det 2017 var dags för nästa bryggeri att göra Gbg Beer Week-ölet transformerades Stigbergets Gbg Beer Week 2016 till andra öl som Amazing Haze och senare New And Improved GBG. Stigbergets Bryggeri har sedan dess fokuserat allt mer på Neipa och har nu ett rykte om att vara i det absoluta toppskiktet bland Europas bryggerier. Olle Andersson lämnade bryggeriet 2017 för att starta upp O/O Brewings egna bryggeri som idag lanserar Neipa i världsklass.

Vi tackar Stigbergets Brygger i och ”Dankeborgs-ölet” som bidrog till att sätta både Stigbergets Bryggeri och Göteborg på övärldens karta.

--------- Avgränsning & Definition: Listan visar de 24 öl som kan räknas som moderna svenska klassiker. För att uppnå detta ska ölet ha varit först, banbrytande eller influerat professionella bryggare, hembryggare eller ölintresserade i sådan utsträckning att de påverkat trender, utveckling och vad som bryggs och dricks i vårt land. Det är INTE en lista över våra favoritöl, de högst rankade ölen eller de öl som säljer mest. Alla öl finns inte ens i produktion längre. Max två öl från varje bryggeri får vara med, även fantombryggerier med produktion utomlands får vara med. Tidsperioden är från mitten av 90-talet fram till 2016 (ett öl måste ”prestera” minst ett par år för att kunna kvala in på listan).



Lucka nr 23: Närke Stormaktsporter/Kaggen Peter Eronson & Double Bastard har tillsammans tagit fram en lista på de 24 öl som var varit de viktigaste och mest inflytelserika ölen i den moderna svenska ölrevolutionen. Se definition och avgränsning längst ned. --------- Då var det dags för det andra ölet från Närke Kulturbryggeri som för många är ett givet öl när man talar om svenska ölklassiker – Närke Stormaktsporter. Denna världskända imperial stout lanserades första gången i november 2004 och i april 2006 kom den fatlagrade varianten Stormaktsportern ”Kaggen” som skulle komma att bli världens bästa öl enligt Ratebeer. I skrivandes stund ligger den på andra plats. Men Stormaktsporter har just nu ytterligare två andra Kaggen-varianter på Ratebeers top 50: Kaggen Stormaktsporter Börb'nåhallon och Konjaks! Stormaktsporter.

Den inflytelserika amerikanske bloggaren och ölsatirikern Alex Kidd (Don’t Drink Beer) menar att Närke Stormaktsporter är världens första vita val (dvs ett extremt ovanligt öl som nördarna sökte upp och sålde eller bytte globalt) och han uttrycker sin syn på ölet: ”Back when the world was at peace, before the Nanomachines(…)there was something called the top 100. In this top 100, were a series of sacred and profane images scrawled for admiration and cool reverence by the awkward prototypical beer nerd masses. One of the most elusive in those provincial days was Kaggen” (…)”If you ask anyone who has been in the beer game since the pre-Vanilla Rye Era (PVRE), they will nod knowingly that Kaggen is the original white whale from across the globe”(….) ”these little 8oz Swedes are a pain in the ass to lock down. It’s a weird feeling to ship away a huge box of beer and receive…this tiny dwarf in return”.

Andra fatvarianter av Kaggen är konjaksfat, bourbonfatslagrad smaksatt med hallon samt romfat. De två första bryggdes speciellt åt krogen Akkurat för att fira deras 15- respektive 20-årsjubileum.

Men först ut var alltså den ”vanliga” stormaktsporter som var en imperial stout utan fatlagring. Den hade dock den unika ingrediensen ljunghonung som många ansåg kändes både i smak och doft. Direkt när ölet kom började den få höga betyg på Ratebeer och blev genast ett eftertraktat öl. I mitten och slutet av 00-talet fanns det inte jättemånga imperial stout av den här kalibern i Sverige. Den var tung, mustig, torr och rostad. Den var dessutom ytterst svår att få tag i vilket gjorde den ännu mer eftertraktad och hypad.

Detta ledde också till att många ölkrogar tog rejält betalt för en 25 cl flaska och priser på 400–500 kr var inte ovanligt. Därför var det många som försökte få tag i ett smakprov när Närke Kulturbryggeri var med på ölfestivaler. Nu ska det sägas att det inte arrangerades särskilt många ölfestivaler vid den här tiden, mer än Stockholm Beer Festival. Men det fanns den lilla, men ack så populära SMÖF-festivalen, som drog igång 2003. Där kunde man få tag i Stormaktsportern i alla varianter. Sedan kom Örebro Ölfestival 2009 och då detta var hemmaplan för bryggeriet satsade de stort med störst monter och hade alltid med sig Stormaktsporter (även på fat!). Vad många inte visste vid den här tiden var att Bishops Arms sålde ett öl på flaska vid namn Årgångsporter och sedan ett motiv av ölkedjans klassiska biskop. Denna öl tog vissa Bishops Arms (bland annat den i Växjö) 48 kronor för och detta var faktiskt Stormaktsportern, men med en annan etikett.

Stort tack till Stormaktsportern, och särskilt Kaggen, som alltså var ett av de första svenska ölen som fick ett globalt rykte - ett rykte som ölet bibehåller med tre varianter på Ratebeers top 50-lista. Ölvärldens rankinglistor är ganska förutsägbara ur ett psykologiskt perspektiv - om ölet är svårt att få tag på kommer hypen att hålla i sig längre. Berith och Håge från Närke Kulturbryggeri verkar inte vilja göra ölet i några större volymer och de har en skönt distanserad attityd till hypen i ölvärlden. Därför kommer nog den vita valen från Örebro att få simma lugnt på världens topplistor i många år till.

--------- Avgränsning & Definition: Listan visar de 24 öl som kan räknas som moderna svenska klassiker. För att uppnå detta ska ölet ha varit först, banbrytande eller influerat professionella bryggare, hembryggare eller ölintresserade i sådan utsträckning att de påverkat trender, utveckling och vad som bryggs och dricks i vårt land. Det är INTE en lista över våra favoritöl, de högst rankade ölen eller de öl som säljer mest. Alla öl finns inte ens i produktion längre. Max två öl från varje bryggeri får vara med, även fantombryggerier med produktion utomlands får vara med. Tidsperioden är från mitten av 90-talet fram till 2016 (ett öl måste ”prestera” minst ett par år för att kunna kvala in på listan).



Lucka nr 24: Nils Oscar Julöl Peter Eronson & Double Bastard har tillsammans tagit fram en lista på de 24 öl som var varit de viktigaste och mest inflytelserika ölen i den moderna svenska ölrevolutionen. Se definition och avgränsning längst ned. ---------

Det är julafton och vi avslutar såklart med ett julöl! Det är det andra ölet från Nils Oscar. Tredje(!) kanske någon tänker. Hm, det är en tolkningsfråga och vi har lite godtyckligt valt att hantera Kungsholmens Kvartersbryggeri separat, då bryggeriet bytte både ägare och namn efter Lundgrens Lager.

Nils Oscar Julöl (med start 1998) är ett banbrytande öl och Sveriges ”första” på flera olika sätt; det första riktigt premiumprissatta ölet, det första Barley Winet, det första årgångsölet där receptet varierade från år till år och det första hantverksölet som vann en stort internationell öltävling utanför Sverige.

Men låt oss börja med prisaspekten. I slutet av 90-talet gick flera av de tidiga hantverksbryggerierna i konkurs - främst gällde detta bryggerierna som hade valt fel strategi och fokuserat på anonym standardlager. Dessa bryggerier kunde förstås inte konkurrera med de stora bryggerierna på vare sig pris eller kvalitet. Konsumenterna såg ingen direkt anledning att köpa ljus lager från ett litet bryggeri. Nils Oscar gick i motsatt väg redan från början och gjorde ett starkt statement när de lanserade Nils Oscar Julöl på Systembolaget 1998. De visade nämligen att hantverksöl kunde vara dyrt. Om vi minns rätt så kostade en flaska (50 cl) någonstans mellan 44-49 kronor. Och detta i en tid när de andra julölen (inklusive hantverksölen) kostade 11-17 kr flaskan. Folk blev chockade av prisnivån på ölet, tidningarna skrev om det ”hutlösa” priset och det blev en snackis och pr-framgång. Bryggaren Patrick Holmqvist berättar om priset: ”Julölet blev för tiden ganska kostsamt och vi blev bland annat tackade av Pripps dåvarande VD för att vi visade att man kan ta betalt för öl, medan ju Pripps var upptagna med att bevisa motsatsen med Blågul”.

Det var också Sveriges första Barley Wine, Patrick berättar: ”Klubben Förjäsningsarmen anordnade en tävling i hembryggning av barley wine i början av 1990-talet. Jag ställde upp med ölet Godzilla. Jag ställde upp med samma brygd i SM i hembryggning 1993 och i båda tävlingarna gick det så bra att det inte kunde ha gått bättre. När då frågan om julöl 1998 dök upp så dök minnet av mitt barley wine som jag bjudit på upp. Därför beslutades det att det första Nils Oscar julöl skulle vara ett barley wine.”

Nils Oscar julöl 1998 fick sedan guld i klassen för barley wine i World Beer Cup 2000 och blev således det första svenska hantverksbryggeriet att vinna en stor tung internationell öltävling. Denna vinst blev en viktig signal på den svenska marknaden om att de små bryggerierna faktisk kunde göra öl i världsklass och det blev en boost för Nils Oscars självförtroende.

Det är också Sveriges första årgångsöl där man gjorde nya recept nästan varje år (på samma sätt som Anchor Christmas och Fuller’s Vintage ale). Nils Oscar Julöl har varit bland annat varit en barley wine, en stark skotte och en old ale. Ibland har det varit välhumlat och ibland mer maltdominerad. 2013 bytte ölet namn till Winter Edition, förmodligen för att få en större spridning utomlands.

Så ett stort tack till Nils Oscar och deras julöl som introducerade nya ölstilar i Sverige och som visade att det svenska julölsortimentet kunde vara annat en smaklös mörk lager och att bra öl kostar mer.

--------- Avgränsning & Definition: Listan visar de 24 öl som kan räknas som moderna svenska klassiker. För att uppnå detta ska ölet ha varit först, banbrytande eller influerat professionella bryggare, hembryggare eller ölintresserade i sådan utsträckning att de påverkat trender, utveckling och vad som bryggs och dricks i vårt land. Det är INTE en lista över våra favoritöl, de högst rankade ölen eller de öl som säljer mest. Alla öl finns inte ens i produktion längre. Max två öl från varje bryggeri får vara med, även fantombryggerier med produktion utomlands får vara med. Tidsperioden är från mitten av 90-talet fram till 2016 (ett öl måste ”prestera” minst ett par år för att kunna kvala in på listan).

God jul & Gott nytt år!

127 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Svansen - En novell

Då var det dags att lägga en novell här på hemsidan. Det är något som jag funderat på att göra ett tag. Tanken är att jag kommer lägga upp noveller då och då. Skriv gärna och säg vad ni tycker. Denna

© 2023 by The Book Lover. Proudly created with Wix.com